30 december 2008

Ja, då var julen över och i morgon är det sista dagen på 2008. Då ska man lära sig att komma ihåg att skriva 2009 i stället. Det är ju alltid problem i början att komma ihåg att skriva rätt årtal.....Jaja, det ska väl fungera det med. Det brukar ju bli bra ändå:-)

Julen var lugn här, jag jobbade hela julen och var ledig igår och är ledig idag, sen så är det tillbaka till jobbet i morgon också. Men det blir ju pengar av det.

På julafton så jobbade jag först och sen så drog vi till Henriks ene bror där de bjöd på julmat. Vi blev mätta och belåtna och hade riktigt trevligt.
Annars så har vi tagit det lugnt.

I morgon så kommer mina föräldrar och bröder hit, det ser jag fram emot, det ska bli roligt. Jag ska ju jobba mellan 8 och 11 en kort och bra dag. Sen när klockan är runt 14 så dyker de upp. Och när klockan är 17 så skickar kommunen upp fyrverkerier, det måste man ju bara få med sig. Hoppas bara det blir klart väder. Annars ser man ju inget. Sen när det är färdigt så ska grillen tändas och vi ska grilla med en granne och hennes familj.

Vi köpte en Nintendo Wii i julklapp till oss själva. Det är nog den bästa investeringen vi har gjort. För det är hur kul som helst. Det är ju därför jag inte har bloggat här på länge nu. Har ju bara spelat Wii. Men träningsverk det får man:-) Nu ska jag bara ha tag i Wii Fit också.

Men gott nytt år mina vänner och andra som råkar läsa min blogg.
Lägger in en nyårsbild som jag tog förra året.

21 december 2008

Några dagar sedan sist

Ja, nu är det ju som sagt några dagar sedan jag senast bloggade. Det har ju egentligen inte hänt så mycket, men det är väl ändå dags att skriva några rader här inne.

Har visserligen varit på julbord med jobbet. Det var jättetrevligt. Sen så har vi gjort pepparkakshus med några grannar och deras barn. Annars så har jag jobbat. Är ledig fram till tisdag, men ska jobba igen på onsdag, på självaste julafton.
På julafton, som för övrigt är om 3 dagar, ska jag jobba 3 timmar och sen så ska vi till Henriks ena bror och äta både lunch och middag. Det ska bli trevligt, ser fram mot det. Synd bara att deras dotter inte är hemma. Men jag är säker på att hon får en fin jul nere i Brazilien där hon är nu. Familjen som hon bor hos verkar ju vara väldigt bra och snälla mot henne.

Vad har vi gjort för att förtjäna de snälla grannar som vi har?
Ja, det kan man ju fråga sig.
En av dem kom igår kväll och lämnade några julklappar till oss. För hon sade att vi har varit så snälla och passat hennes hund. Men vi har ju redan fått för det. Och för den delen så är det ju bara trevligt.
Sen så har vi några andra grannar som köper en massa saker till oss fast vi är villiga att betala för det. Men de ska inte ha något för det, säger dem.
Vad ska vi göra med dem? Visserligen är det ju underbart att ha bra grannar. På måndag eftermiddag så ska vi fira en liten jul med dem. Med lite julmat och sådant som hör julen till.
Det ska bli kul. De har ju också världens sötaste söner. Kevin och Dennis.
Här kommer en bild på dem.

08 december 2008

Knytkalas i kväll.......

Ja, i kväll så blir det knytkalas för min del:-) Det är för en kille som jag har varit assistent hos. Jag ser fram mot det, det kommer säkert bli jättekul. Det är för gamla och nya assistenter. Och när jag anmälde mig till kalaset så var det mellan 10-15 personer som hade anmält sig.

På tal om kul så var det precis det vi hade i helgen. I fredags kom min storebror hit och hade med sig mat från Ridderheims och vi hade bjudit hit Henriks och Tommys bror Lennart och hans fru på en "Ridderheimskväll". Det var jättetrevligt.
Här kommer en bild....


Och i lördags så kom det lite folk och vi hade en jättetrevlig liten oförberedd "fest". Men roligt det hade vi.
Här kommer en bild från den festen.....

23 november 2008

UVI igen......

Inte kul alls, men jag är ju van. Var hos läkaren idag och det var en norsk läkare:-) Det var ju lite roligt. Men jag fick i alla fall reda på att jag har UVI igen:-( inte så långt gången, men lite bakterier fanns det i alla fall. Så nu har jag fått en ny penicilinkur igen. Hoppas det hjälper nu.

Igår kom snön.....:-) Det var mysigt så länge det varade....i hela 2 minuter:-( Det försvann lika fort som det kom. Skulle önska att det hade kommit mer och snöat ordentligt. Det är ju så mysigt med snö vid advent.
Här kommer i alla fall ett kort på hur det såg ut sist vi hade snö. Hade ju hoppats att det skulle bli något liknande. Men men, det är ju som sagt bara önsketänkande.

19 november 2008

Kalas...


Gilbert

I eftermiddags så var vi hemma hos Gilberts matte och firade hennes 34-års dag. Det var jättemysigt. Det var jag, Henrik, hennes dotter och hennes kille, hennes särbo och så var hennes föräldrar där. De är verkligen jättetrevliga allihopa:-) Så vi hade jättemysigt.

Hon bjöd på smörgåstårta och lite annat smått och gott. Det är så himla kul att kunna umgås med sina grannar på ett så bra sätt. De bor ju bara en trappa upp. Gilbert hade fått ett tuggben för att han inte skulle tigga. Men det är klart, han är ju hund, så försöka ska han ju alltid. Men det måste jag säga att en så väluppfostrad hund som honom det finns inte. Han är ju bara 8 månader.
Säger man till honom att gå och lägga sig så gör han det, utan några som helst protester.
Nu till våren så ska hon börja träna spår med honom:-) Det kommer säkert bli jättebra. Han är ju så duktig redan. Han drar lite smått när man är ute och går med honom, men vilken hund på 8 månader gör inte det. Jag har varit ute och gått med många hundar. Och det kan jag ärligt säga, att han drar ingenting om man jämför.

Ville egentligen bara tala om hur trevligt vi hade i kväll, men det blev lite mer....

18 november 2008

Trött på allt regn....

Så låter rubriken på mitt 93:e inlägg i bloggen. Ja, i alla fall på min svenska blogg:-)

Nu har det regnat så mycket i november i år. Trött man blir på det......

Förra året den 18 november var vi ute och tog kort för det var skapligt väder. Och då tog jag denna bild.

Men nu längtar jag efter snön.....hoppas det blir snö till advent och även att den får stanna över jul och nyår. Men det är väl bara önsketänkande.

15 november 2008

Idag har vi möblerat om....


Ja, vi ändrade om i vardagsrummet. Det blev mycket bättre nu än vad det var tidigare:-) och nu har vi ju plats för julgranen också......ja, när nu den tiden kommer, och det gör den ju snart

Det är så sjukt.....

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3777544.ab

Denna artikeln läste jag på www.aftonbladet.se idag.
Gå in och läs den, det är så man blir förbannad. Det handlar om en tjej på 19 år som blir utvisade med sin 3 år gamla dotter till ett land hon inte har varit i på 10 år. Det är krig där. Sverige råder folk att inte resa dit om man inte absolut måste. Och ändå så utvisar de folk dit. Det är så sjukt.

Mamman hade börjat läsa till undersköterska och hade praktik när polisen kom och hämtade dem. Flickan är född i Sverige och gick på dagis här. Där blev hon hämtad av polis.
De bodde i Söderhamn.

Träff på Måndag den 17/11

Då antalet människor som vill engagera sig i Lys och hennes dotter växer för varje dag som går samt att det börjar bli svårt att organisera antalet personer så att vi gör ett effektfullt och smart arbete.

Då har Kommunalrådet Eva Tjärnström, elevrådsordföranden Jens Le´strade och undertecknad kommit fram till att vi behöver träffas. Alla vi som är engagerade i detta.

Datum Måndag den 17 november
Tid Kl. 13.30
Plats Rådhuset, Kommunfullmäktige salen

Det vi kan konstatera är att vi behöver göra upp arbetsuppgifterna mellan oss. Vem gör vad.
Pengainsamling, Namninsamling, manifestation, påverkan gentemot politiker och migrationsverket, samt informerar oss i vad som behövs för att få Lyss och Jessica tillbaka till Sverige.

Jag har idag träffat SFI:are på cfl och pratat om detta, vilka naturligtvis är väldigt engagerade. Jag har träffat kompisar och en mentor till Lyss som brinner för frågan.
Jag kommer förhoppningsvis under dagen etablera en kontakt med en person, som vet hur Lys och Jessica mår. Om det rapporterar jag så fort jag vet något.

I övrigt hälsar jag organisationer och privatpersoner välkomna på mötet nu på måndag.

Upplagd av Magnus Svensson

(texten är hämtad ur en grupp på facebook)

Sverige ska ju förespråka mänskliga rättigheter, men jag tycker de är ganska dåliga på det. Hur kan man annars utvisa personer till ett land med krig och fattigdom, där barnen inte har någon framtid annat än fattigdom och där de inte heller får någon skolgång eftersom det kostar.
Jag var bara tvungen att skriva av mig lite, jag blev så irriterad på hela systemet när jag läste artikeln.

12 november 2008

Kompisens nya inredningsblogg.....

Ja, gå in och kolla. Den är inte som alla andra inredningsbloggar. Detta är en blogg om lite udda inredningar.
Jag gillar bloggen:-)
http://intesomalla.blogspot.com/

08 november 2008

Två veckor utan Coca Cola.


Ja, kan ni tänka er.....Det har nu gått, eller ja igår var det 14 dagar utan Coca Cola.
Det känns skönt att slippa köpa det, för det är ju inte direkt billigt. Och när man som jag var så beroende av drycken så var man bara tvungen att ha den "riktiga". Några billiga kopior var det inte tal på. De var ju inte goda.
Läste en artikel på Aftonbladet om en kille i England som hade gått ner 55 kilo på 8 månader genom att sluta med Cola. Han gick visserligen med i Viktväktarna, det tänker ju inte jag göra.
Men jag har ändå gått ned från 76 kg - 72,4 kg. Och det bara genom att sluta med Colan. Det känns helt ok faktiskt. Jag dricker ju ingen läsk numer:-) Lite juice kan jag dricka och ett glas oboy, men annars så dricker jag vatten, i mängder:-)

Jag är ganska nöjd med mitt viktminskningsresultat på 3,6 kg på 2 veckor utan att egentligen göra något för att gå ned. Visserligen går eller cyklar jag till jobbet. Men det är ju det ända också.

05 november 2008

Släktsträff.....

Ja, den är ju visserligen inte förrän i Augusti nästa år, men jag ser verkligen fram mot den. Har aldrig varit på släktsträff förut, men självklart så känner jag ju de flesta, eller i alla fall många av dem:-)

Det är efter min farmor och farfar och som det ser ut idag så är vi 122 gamla och unga:-) Så om alla kommer så kommer det bli hur kul som helst, men det blir det säkert ändå:-)

Fick inbjudan igår, och det är ingen bindande inbjudan än, utan mest bara för att kolla läget om hur många som är intresserade. Men jag anmälde mig och Henrik. Sen så kommer de starta en hemsida där alla kan följa med om vad som händer och vilka som anmäler sig.
Ser verkligen fram emot det. Det ska bli så kul. Jag och en kusin har pratat om hur kul det skulle varit med en släktträff, men det har inte blivit mer än prat. Men nu är det då några andra kusiner och en faster till mig som har bestämt sig för att anordna det hela. Och det är ju bra för jag kan ju inte göra så mycket eftersom jag bor här, och den mesta av min släkt bor i nord-Norge, så det hade ju blivit hon som varit tvungen att fixa det mesta. Men nu är de 4 stycken där uppe som ordnar det hela:-)

Så nu gäller det bara att få börjat spara så att vi får råd att åka dit:-)

04 november 2008

Hur kan man bara göra så????

Ja, det är en fråga som vi har ställt oss nu i några dagar. Hur kan man bara fördärva en hund på 2 veckor?

En granne till oss har en rottweillerhane. Hon hadde mamman till hanen förut, men ju äldre hanen blev, ju mindre fungerade de ihop. Så hon lämnade bort tiken. Ja, hon trodde ju att hon kunde lita på dem, annars så hade hon aldrig lämnat henne där.
Men de började bli knepiga efter bara ett par dagar. De bestämde sig för att inte ha kvar henne och sen så plötsligt skulle de ha kvar henne i alla fall. Men efter 2 veckor så hotade de med att skjuta hunden. Så min granne åkte de 45-50 milen (en väg) för att hämta hem sin älskade hund.
Men det var inte alls samma hund som kom hem. Hon var rädd och nervös. Och så otroligt smal.
Det visade sig att hon hade tagit på sig en försvararroll inför frugan och barnen för att skydda dem mot gubben. Han slog både frugan, barnen och hunden.
Men så igår hände det som aldrig skulle hända om hon inte lämnat bort hunden från början. Hunden bet, men det var bara för att personen ifråga rörde sig lite för fort. Men grannen tog sitt ansvar som hundägare och fick åkt till veterinären och avlivat hunden.
Men det skulle aldrig behövts om de bara hade behandlat henne väl.

Så hur kan man fördärva en hund på 2 veckor? Man måste ju bete sig som ett j-----a svin mot hunden. Det är det enda jag kan komma fram till.

Varför ska man ta hand om en hund när man inte kan ta hand om den.
Det är så man blir förbannad, hur kan man fördärva en så fin hund. Hon älskade barn och skulle aldrig bitit någon....

03 november 2008

Dag 10 utan Coca Cola



Ja, idag är det dag 10 utan Coca Cola för mig:-) Snacka om att jag är glad att jag har klarat sluta med det.
Det är ju bara ett fördärv och det är beroendeframkallande. Men jag har alltså lyckats sluta nu och jag lovar att det är det bästa jag har gjort någon gång. Nu är det bara rökningen kvar som jag ska sluta med. Men jag klarade inte att sluta med båda två samtidigt. Men jag ska i alla fall sluta med ciggen också. Men att jag slutade med Colan är nog det jobbigaste jag har gjort.
Jag har varit tröttare än vanligt och det säger mycket. Jag har sovit på eftermiddagarna och ändå kunnat somna på kvällen när jag har lagt mig. Jag har svettats mer än normalt, men det har nog varit när sockret har varit på väg ut ur kroppen.
Jag har inte haft någon direkt huvudvärk som tur är. För huvudvärk är inte roligt.
Men jag är bättre i magen:-) Jag har inte haft lika ont i magen som annars.

Jag måste ju säga att jag är stolt över mig själv som har klarat av det.

Och har jag klarat av det så kan alla klara av det:-)

01 november 2008

Halloween...

Ja, igår var det ju alltså halloween. Vi tog det ganska lugnt, tittade på Idol. Och mitt under programmet så ringde det på dörren och jag gick och öppnade och vem stod inte där om inte den här lille piraten som sade: Bus eller Godis!
Ja, hans mamma var också med, jag var bara tvungen att ta några kort på dem, de var ju så fina:-)


31 oktober 2008

Tandläkaren....



Ja, i onsdags så var jag hos tandläkaren och fick reda på att jag inte hade några hål:-) Snacka om att jag blev glad.



Men det kan ju bara bero på tandkrämen. Den är bäst......

29 oktober 2008

Personlighetstest

Din personlighetstyp:

Tystlåtna, allvarliga, känsliga och vänliga. Konflikträdda. Undviker situationer som kan leda till motsättningar. Lojala och trofasta. Extremt välutvecklade sinnen. Estetiskt lagda. Uppskattar konst och skönhet. Ointresserade av ledarskap och makt. Flexibla och mottagliga för andras argument. Tenderar att besitta originalitet och kreativitet. Lever för stunden.

Karriärer som skulle kunna passa dig:

Artister, musiker, kompositörer, designers, förskole- och dagispersonal, socialarbetare, personalvetare, lärare, veterinärer, skogvaktare, naturforskare, ekonomibiträden, snickare, kuratorer, sekreterare, tandtekniker, serveringspersonal, kockar, sjuksköterskor, mekaniker, fysiologer.

http://se.41q.com/

Var hos tandläkaren idag.....

Det var visserligen ett helt ok besök. Fick reda på att jag inte har några hål:-) Några missfärgningar som ska fixas.......Det kommer ju kosta lite, men vi tar inte allt på en gång och då går det ju bra. För då betalar jag ju varje gång i stället för att vara tvungen att dela upp betalningen för det är ju allt utom roligt. Jag måste ju ändå säga att jag blev ganska förvånad när han sade att jag inte har några hål eftersom jag drack så mycket cola som jag gjorde. För nu kan jag ju säga så:-) Har inte druckit cola på 4 dagar nu, är inne på dag 5:-) Måste får säga att jag är lite småstolt över mig själv:-)
Det är inte dåligt för att vara mig det. Innan så kunde jag ju dricka mella 1 och 1,5 liter om dagen, och då bara att sluta tvärt......Det är bra tycker jag.
Så nu kan de bara få ha colan för sig själva:-)

Det ända som är lite tråkigt med det hela är att jag är så otroligt trött på dagarna, kan gott lägga mig och sova på eftermiddagen och ändå kunna somna på kvällen. Jag är ju född trött, och jag var trött när jag drack cola, men inte som nu. Nu är det extremt. Att det går att bli så trött. Nästan så jag funderar på att gå till läkarn och se om han kan skriva ut något eller så får jag väl köpa vitaminer eller något liknande. Har ju prövat med rosenrot förut för det ska vara så bra säger alla, men det funkade inte på mig. Och Omega 3 ska ju också vara så bra, men det funkar inte heller.
Jag vet inte vad jag ska göra mer. Jag går ju eller cyklar varje dag och är ute, så det är ju inte därför. Jag rör ju faktisk på mig.
Jag vill ju bara inte riskera att somna överallt. Just nu känns det som det i alla fall.
Kanske lika bra att ringa läkaren. Ja, får se vad jag gör. Kanske ska vänta några dagar till för att se om det går över av sig självt och äta lite mer frukt. Dessutom så har jag svettats mer än vanligt, men det kan ju vara det att "giftet" från colan är på väg ur kroppen.

Jaja, det återstår att se.

Nikita.....


Ja, här är hon. Nikita.

Hon var en blandning av Border Collie och Engelsk Setter. Hon dog igår:-( 15 år gammal.
Hon har ju levt ett långt liv och hon älskade alla och alla älskade henne.
Hon var den bästa. Hon kommer bli saknad av alla som kände henne.


Här är hon efter en 2 timmar lång promenad.... Helt utslagen....

Nikita och Esmeralda. Ja, dockan heter så. Hon kröp upp och lade sig så fint bredvid dockan. Jag kunde ju inte låta bli att ta kort.

Julie och Nikita.

Måste du ta så många kort på mig?....Ja, hon var nog ganska trött på mig.

Mathias och Nikita. Detta är en gammal bild. Tagen 1998. Vi var iväg och grillade, detta är en kusinson till mig.

24 oktober 2008

Blev jätteorolig....

Ja, det kan man minst sagt säga.
En kompis 6-årige son gick ut klockan 17:30 idag och var borta ända till klockan 21:00. Jag var nästan beredd att klä på mig och ut och leta. Jag hade ju inte kunnat sova inatt om han inte kommit hem. Jag hade varit ute hela natten och letat. Tycker ju så mycket om honom.
Kompisen hittade honom inte, han var ute på gården och letade, men det är ju inte långt till havet och några ganska djupa dammar. Och man vet ju aldrig med små barn.
Men nu är han i alla fall hemma....puh.....så nu kan man ju sova i natt.

På söndag ska jag i alla fall vara hundvakt åt en rottishane på snart 8 månader. Han är så fin och så otroligt snäll. Men har de bara bra ägare så blir de snälla:-) Jag ska ha honom till tisdag:-) Så han får vara med mig till jobbet.....Inte dåligt när man kan ta med sig hundar till jobbet.
En sak som är otroligt med rottisar och det är ju att de är så duktiga på att lyssna när du säger till dem. Säger du att de ska gå och lägga sig så gör de ju det.
De lyssnar mycket bättre än golden och andra snälla hundar.
Men ser man på statistiken så är det fler golden än rottisar som biter barn. Det är bara det att det inte skrivs så mycket om det. Det är alla skriverier om rottisar som gör att folk är så rädda för dem som de är. De är inte så farliga som alla vill ha det till.
Men det kan låta som de morrar när de i själva verket pratar. Ja, för det kan ju hundar.

23 oktober 2008

Ja, nu har det ju gått några dagar....

Det är några dagar sedan sist jag skrev här...... Det har ju hänt lite...vi var ju i begravning i tisdags. Det var en väldigt fin begravning.
Här är länken till Roberts Minnesblogg med bilder från begravningen.

http://tillminneavrobertdahl.blogg.se/2008/october/begravningen-den-2110-08.html

Begravningen var väldigt fin. När i först kom in så fick vi en lapp med en bild av Robert där det stod vilka psalmer och låtar som skulle spelas. Ja, som det brukar göra.
Det var jobbigt att se, jag var tvungen att titta i taket för att inte börja gråta. Men så började begravningsgudstjänsten och den började med att de spelade låten An Angel med Kellys Family....Då kunde jag inte hålla tårarna borta länger. Det gick inte. Det var när den låten spelades som alla började gråta. Det var inte ett öga torrt i hela kyrkan. Och vi var runt 150 personer så kyrkan var nästan helt fullsatt.
Han var så älskad och omtyckt av alla som var där.
När vi sedan skulle gå fram och runt kistan för ett sista farväl så var det några stycken som gick ut ur kyrkan för de klarade inte av det. De spelade Hallelujah med Jeff Buckley under tiden. Det var hårt.
Det var en ny upplevelse för mig att gå runt kistan. Men jag gjorde det i alla fall och sedan gick jag direkt och kramade om hans familj. Tror de tyckte om det, det verkade så i alla fall.
Det var inte lätt för dem. Att behöva begrava sin son och broder som bara var 27 år gammal och som skulle ha hela livet framför sig.
Nej, det var inte roligt, men jag är väldigt glad att vi åkte dit och var med under begravningen.
Det var så väldigt många fina blommor som ni ser om ni klickar på länken till minnesbloggen.

18 oktober 2008

Nu sitter jag här igen....

Har egentligen inte hänt så mycket sedan sist jag bloggade. Har i och för sig skaffat ett konto på bildagboken.se

Det är ju väldigt mycket yngre folk, de flesta är ju faktiskt födde på 90-talet. Men men, det är ändå kul att ha för man lägger ju ut bilder varje dag:-) Och sedan så får man kommentarer och kan själv ge kommentarer på andras bilder.

Ni kan ju gå in där och titta runt lite:-)

Tog den här bilden igår morse, det var så fint så kunde inte låta bli. Det var lika fint idag på morgonen:-)
Det är så härligt med sådana höstdagar som det här.....men nu börjar det bli riktigt kallt ute. Inatt tror jag inte det har varit frost, men det var det natten till igår.

Nu närmar sig dagarna till Roberts begravning, ser inte fram mot det, men tyvärr så är det ju som det är. Går inte att ändra på.
Hoppas bara det blir fint väder, för då blir det ju så mycket trevligare. Hur man nu kan säga att en begravning är trevlig.......men det finns ju fina begravningar.

Idag så händer inte så mycket. Blir mest en lugn dag, tror jag. Har inga planer i alla fall.

13 oktober 2008

Då var blommorna fixade...

Idag har jag beställt blommorna till Roberts begravning, det blir en fin bukett med band där det kommer stå: Vila i Frid. Vi kommer sakna dig. Och sedan så kommer alla våra namn stå med.
De kör ju blommorna till kyrkan och sedan så är det någon där som ställer i ordning blommorna i kyrkan också.
Roberts familj har fixat i ordning häftet till gudstjänsten, de har ordnat musiken som kommer vara hans favoritmusik.
Jag tror det kommer bli en fin begravning.
Och jag är säker på att det kommer bli en hel drös med folk, för han var ju omtyckt och älskad av väldigt många. Han hade otroligt mycket vänner.
Hade man väl lärt känna Robert och hans familj, så kunde man ju inte göra annat än att tycka om dem.
Jag funderar på att höra om det är okej att ta bilder under begravningen. Det är ju inte alla som tycker om när man gör det. Så det är väl best att fråga innan.

10 oktober 2008

Robert Dahl


13.december 1980 - 4.oktober 2008

Jag tänkte tillägna detta inlägget till en jättefin kille som tyvärr lämnade oss allt för tidigt.

Du var en riktig kompis, en man kunde lita på. Det var alltid öppen dörr hos dig. Behövde man hjälp så fanns du där.
Din familj kommer ha det jobbigt ett tag framöver, men du ska veta att vi finns här för dem om de skulle behöva prata eller behöva hjälp med något.
Du var den förste förutom min sambo som kom ihåg vilken låt som var min favorit.
Jag vet att vi en dag kommer ses igen. Och att du kommer finnas i allas tankar och hjärtan. Du har betytt så otroligt mycket för alla dina vänner och inte minst för dina föräldrar och syskon.

Det är så orättvist att just du skulle behöva lämna alla ensamma kvar. Visst, vi är ju inte ensamma, vi har varandra. Men det tomrummet och hålet i hjärtat som du har lämnat, det kan ingen någonsin ersätta.
Det är så overkligt.
När man läser alla inlägg i den minnesblogg som har upprättats till din ära så ser man ju hur älskad och omtyckt du verkligen var. Och när man tittar på bilderna så kan man inte förstå att det är sant.
Vi träffade dig söndagen före du så hastigt försvann. Du var ju ditt gamla jag, den glada och trevliga Robert som du alltid var och som vi alla kände. Och även den Robert som alla älskade och tyckte om.

Ja, saknaden är stor och många kommer ha det jobbigt ett tag framöver. Men det är ju så viktigt att minnas alla de roliga och trevliga stunder vi har haft ihop.
Saknade kommer ju alltid att finnas, men man lär sig leva med den.

Om du skulle träffa min lillasyster där uppe i himlen, så hälsa henne så gott. Ge henne en kram ifrån mig och tala om för henne hur mycket jag älskar henne och saknar henne. Jag vet att ni har det bra där ni är nu och att ni alla änglar har varandra. Där är inga problem.

Du kommer alltid att vara saknad..

Jag skickar några varma och styrkekramar till din familj.
Bosse, Yvonne, Ingvar, Therese, Fanny, Alicia, Bastian, Jenny, Jessika, Robin och Inga

Länken här under är till hans minnesblogg.

http://tillminneavrobertdahl.blogg.se/

Angående nya pengar.....

Ja, varför inte?

I Norge finns ju både 20 kronan och 200 kronors sedeln. Och det fungerar bra, det var lite konstigt i början, men man kom in i det snabbt.
200 kronors sedeln kändes först som något man använder när man spelar Monopol:-) Men man vande sig snabbt vid den.
Vad gäller 20 kronan så är det ganska kul, för man kan ju råka ha många sådana i sin plånbok utan att egentligen veta hur mycket pengar man har:-)

Har man 10 stycken så har man ju 200 kronor. Tänk hur mycket plats det hade tagit med 20 guldtior...... Ja, jag tycker det är en bra idé att ändra om lite i pengasystemet....

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3505615.ab

08 oktober 2008

Den förbannade colan....

Ja, det kan man ju lätt säga, i alla fall när det är som i mitt fall att jag tror jag är beroende av "skiten". Godis äter jag inte mycket alls, men tar gärna lite chips emellanåt, men inte alls ofta.

Tack vare colan så har jag ju gått upp i vikt. Jag är säker på att hade jag slutat dricka cola så hade jag gått ner i vikt och min mage hade sakta med säkert försvunnit. Magen mår ju inte heller bra av det, och jag har ju ofta huvudverk numera. Jag är nästan helt säker på att det kommer av colan. Jag tänker varje dag att nu ska jag sluta med colan, jag känner mig motiverad (i typ 5 minuter). Och det är ju inte så himla lätt när den finns där i kylen.

Det hade nog varit så mycket lättare om man hade varit några stycken så man kunde peppa varandra. Och skälla på varandra om suget skulle finnas.
Jag förstår inte vad det är som gör att vissa blir beroende och fastnar för det. Innan vi flyttade till Sverige så drack jag inte cola över huvud taget. Tyckte inte ens om det. Så Sverige har fördärvad mig....hehe....skoja bara.

Nej, tänk om man bara kunde vara stark nog att lägga av och sluta........
Jag rör ju på mig varje dag. Jag går eller cyklar till jobbet varje dag:-) Jag dansar Linedance en dag i veckan, kunde ju tänka mig att dansa fler gånger, men då kostar det ju extra. Så det är inte det att jag inte rör på mig som är problemet till att jag har gått upp i vikt....

Kalla Fakta i söndags......

Jag tittade på Kalla Fakta och blev ganska irriterad och lite ledsen över att det ska vara så här i Sverige.
När ett barn far illa så ska socialen och kommunen se till att barnet/barnen får det bra och hamna i en bra fosterfamilj eller i ett familjehem.....men är det verkligen så?

Jag vill ju säga att det inte alls är så, när de får reda på att ett barn far illa hos sina biologiska föräldrar så tittar de lite i anmälan. De kontaktar föräldrarna och frågar dem hur det ligger till. De bestämmer en tid då de ska komma hem till familjen och se hur de har det där hemma. Det är så mycket de gör som de egentligen inte skulle göra.
De skulle bara åkt dit så fort de får in en anmälan på en familj.

Sen så är det andra fall där de åker och hämtar barnen för att placera dem i en fosterfamilj eller familjehem, och där behövs det egentligen inte göras något eftersom barnet/barnen inte alls far illa i hemmet.
Se bara på pojken som det handlade om i Kalla Fakta, de hämtade honom för att de ansåg att hans mamma misshandlade honom för att han var för överviktig och att de stod varandra allt för nära. Men på vilket sätt? Det framgick inte. Är det inte så att man ska ha en bra relation med sina barn idag? Man får inte vara kompis med sina barn, utan man ska vara förälder åt dem. Det är ju självklart, men kan man inte vara både och?
Ska man inte se till att barnen har mat i magen, kläder på kroppen och tak över huvudet. Ja, och att de är hela och rena?

Jag tycker hela systemet är helt fel. Hade man lagt ner tid på alla som verkligen behövde det, att man hjälper dem istället för att stjälpa dem.

07 oktober 2008

Det är ju sjukt.....

10% av alla våra skattepengar går alltså till Scientologrörelsen. Varför ska vi betala det? Det är alltså 10 000 000 kronor om året som går dit. Det är pengar som kunde läggas på mycket annat för att alla ska får det bättre här hemma. Tänk om staten bara hade tagit en liten del av de pengarna och lagt på den förfärliga skolmaten, så att den hade blivit bättre, mer vitaminer och annat.
Sen kunde de ju lagt en liten del så att alla papperslösa flyktingar hade fått fri läkarvård precis som vi har.
De kunde sett till så det finns tillräckligt med personal både på dagis, skola och inom äldreomsorgen. Nej, det ska de i stället dra in på. Vad är det för ett värdigt liv man får när man hamnar där själv. Ingen som har tid att sitta ner och prata med en. Allt ska gå så himla fort, man hinner ju knappt duscha. Har man lite tur så får man duscha en gång i veckan.
Det är så man kan bli förbannad.
Se bara på de äldre som bor ensamma och har hemtjänst. Hemtjänsten kommer och ser till så de får sina mediciner och att de har ätit. De kan i vissa fall gå och handla åt dem, men med lite tur så kan de äldre få gå med, kanske ända gången de kommer ut. Men när de drar in på personalen så får de ju inte ens det.
Sverige klassas ju ändå som ett välfärdsland, men jag skulle vilja veta var den välfärden är.
Det finns nästan inga läkare heller, de drar ju in på det med, så om man måste till akuten så blir man sittande där och vänta i flera timmar.

Nej, pengarna som man "skänker" till Scientologrörelsen, som för övrigt klassas som en sekt, så borde de ta de pengarna och se till så vi får det bättre.........
Och varför ska vi ligga och betala för att pedofiler och andra sexbrottslingar och mördare m.m får ha det bra i fängelserna, vi ska även betala för dem när de kommer ut från fängelserna. Det är ju så himla sjukt, hela systemet.

Nu har de ju även haft uppe till diskussion om det är rätt att pedofiler och andra sexförbrytare ska få ha skyddad identitet. Jag säger bara nej på den saken. Hur många av dem är engångsförbrytare? Ingen, alla begår fler liknande brott. Så gör som de gör i Amerika, sätt ut en bild på dem, med namn och adress. Jag skulle ju inte vilja bo granne med någon pedofil eller sexförbrytare den dagen jag får barn.
Varför ska det hållas så hemligt?

Oj, detta inlägget blev långt, men var bara tvungen att skriva av mig lite.....

05 oktober 2008

Varför ska världen vara så orättvis...

Varför ska unga människor bara lämna denna jord, de har ju bara levt en liten del av livet. De skulle ju kunna utföra så mycket mer än det de redan har gjort.
Visst tror jag ju att det är en mening med allt som händer vare sig det är hemskt eller bra. Men ibland känns det bara så förbannat orättvist.
Fick reda på det för några timmar sedan att en kompis har dött, han blev bara 28 år gammal. Hans pappa hade hittat honom i hans lägenhet i går kväll. Levern hade pajat.

Det är allt för vanligt att unga människor ska behöva lämna denna plats och lämna ett hål i våra hjärtan. Varför ska de lämna alla som älskar och tycker om dem.
Man blir ju så otroligt besviken och ledsen, eller besviken är väl egentligen fel att säga, men man blir så otroligt ledsen och arg. Ja, inte på personen ifråga utan på det som har hänt. Att de har varit "tvungen" att lämna oss här.

Vi träffade kompisen bara för någon vecka sedan och då mådde han jättebra, och han såg verkligen ut att må bra också.

Jag är lite besviken på mig själv att jag inte har pratat med hans mamma än, men jag måste ju få gjort det. Jag vet ju hur det känns när en nära familjemedlem lämnar en. Men det känns lite tidigt och de behöver ju lite tid att smälta det hela, även om det kan ta lång, lång tid. Nej, jag kan ju inte vänta hur länge som helst. Vi tänker ju på dem jättemycket. Både på föräldrarna och syskonen.

Vila i frid Robert

04 oktober 2008

Ja, då var barnkalaset över

Så här såg det ut......


Födelsedagsbarnet Dennis


Mamma Rosibel skär tårtan som moster Linda har bakat.


Så här god var tårtan. Marisol sitter och väntar på en bit..


Det är såååå roligt att vänta i kö vid fiskdammen:-)

03 oktober 2008

Magknip och diare....

Ja, det har jag nu och det är inte roligt alls:-( Vet inte vad det kommer sig heller. Hoppas det går över tills i morgon när vi ska i kalas.
Jag måste ju få testat min nya kamera ordentligt. Och det är ju ypperligt att testa en kamera på ett barnkalas:-) Den tar ju bra bilder, det vet jag, men jag vill ju få testat den själv och ta egna bilder. Inte bara titta på bilden som fanns på minneskortet när jag fick den. Men jag lägger in bilden här som fanns på kameran, det är ju dotter till han som jag bytte med och halvsyster till min bonusson.
Emmelie heter hon. Är hon inte söt?:-) Hon är väldigt lik sin mamma när hon var liten. Hon blir 2 år i januari:-)

Linedance....

Ja, igår började jag på Linedancen efter att ha missat första gången för att jag var dålig i magen. Men jag hängde med bra ändå:-) Det var så himla kul att komma igång igen med dansen. Och de körde hårt med oss för man kände ju att man rörde på sig, vilket ju i och för sig är bra:-)
Enligt mig så finns det ingen roligare form för motion än dans:-)
Vi fick lära oss 4 nya danser, eller ja, de andra hade ju lärt sig 2 av dem första gången, men det blev 4 nya för mig:-) Jättekul. Och om jag får säga det själv, så hängde jag faktiskt med på dem:-)

Det finns ju så många olika danser inom linedancen, man behöver ju egentligen inte gå fortsättningen som jag gör, det kommer ju hela tiden nya danser:-) Men det är så kul att utveckla sig själv lite:-) Och det kände jag att jag ville göra nu. Jag har gått nybörjare 4 gånger, men det är inte för att jag har svårt att lära mig, utan för att tiden passade bättre innan. Men nu har jag fått andra tider på jobbet och då kände jag att det passade sig fint att gå fortsättningen:-)

Dyrt är det inte heller, man behöver ju inte köpa en massa utrustning. Dessutom så stärker det benmusklaturen med upp till 25% också:-) Det är ingen pardans, eller skjutdans, som någon kallade det:-) Därför behöver man ju ingen danspartner.
Skulle bara vara fler killar med. Här i Lysekil är det bara en man som är med och dansar. Tråkigt, men killarna/männen i denna kommunen är ju så rädda för att göra bort sig och rädda för vad andra ska tycka om de dansar. Min sambo var med första terminen, men han tyckte inte riktigt att han hängde med på det hela.
Tänk om man kunde få med sig lite fler tonåringar också. Men tonåringarna idag är rädda för vad andra säger och tycker de är för tuffa för att dansa. Det är ju bara för töntar........Tänk om man hade fått några tonårskillar med sig......vad populära de hade blivit sedan.....

Det bästa med linedance är ju ändå att det inte är någon speciell musik du måste dansa till, du kan ju dansa till allt från Madonna till Dansband och Country, du kan dansa till latinamerikansk musik och pop. Ja, till allt egentligen.

Jag tycker att alla någon gång borde pröva på det....

Äntligen Fredag....

Ja, det kan man lugnt säga.....Jag har ju inte jobbat så mycket denna veckan, men ändå.....kontoret rör ju bara ihop det. Jag blev ju inbeordrad hos en brukare igår eftermiddag från 14-17, det var ju bara det att han kom ju inte hem förrän klockan var 15:00.....Jättekul, jag satt utanför hos honom och väntade i en timme. Tur då att det var fint väder, för då var det ju inte så kallt. Och tur var det också att det fanns en bänk där som jag kunde sitta på, hade varit lite jobbigt att behöva stå upp i en timme och vänta. Sen så idag skulle jag också vara hos honom och då hade jag fått tid först klockan 8-10 och sedan från 13-16.....jättekul......för jag frågade honom igår innan jag gick hem om jag skulle komma klockan 8 eller 9 eftersom han ändå skulle vara hemma. Nej, sade han. Du ska komma klockan 7:30 som vanligt eftersom jag ska iväg......och sedan frågade jag honom hur länge han skulle vara borta och då svarade han att han inte kommer hem förrän klockan 14:00.
Snacka om att man kan bli trött när de inte vet vilka tider man ska jobba.

Men nu är jag i alla fall ledig i helgen. Och i morgon ska vi i 2-års kalas:-) Han fyllde år den 30 september, men de ska fira honom i morgon.


Dennis Ayala Castro

01 oktober 2008

Bänkdiskmaskinen.....

Var och köpte en bänkdiskmaskin i fredags, men fick inte kopplat in den förrän i måndags på grund av några små kopplingar som var tvungen att inhandlas för att den skulle fungera. När vi väl hade fått kopplat in den så testkörde vi den och den fungerade ypperligt:-) Men igår kväll när vi skulle köra en maskin, så rann det vatten ut genom dörren. Vi fick tömt den på vatten och kollat var felet var. Det visade sig vara gummilisten som sitter i dörren, den hade lossnat. Vi åkte in idag och fick en ny och där sitter det små klämmor som ska hålla listen på plats, och de små klämmorna fanns inte på den förra. Nu kör vi en maskin med disk och det fungerar. Denna är dessutom tystare än den förra......

Så kan det vara med sakerna man köper. Men man vill ju i alla fall ha hela saker som fungerar när det är nytt.

30 september 2008

Fotoblogg....

Ja, nu har jag skaffat en fotoblogg, det finns länkat under mina vänners bloggar......
Jag kommer där att lägga in olika bilder som jag har tagit och lägga in en liten bildtext till bilderna. Ni får jättegärna kommentera bilderna om ni känner för det:-)

29 september 2008

Bytt bort min digitalkamera.....

Ja, idag har jag bort bytt min Sony A300 mot en Nikon D40. Jag har ju egentligen alltid velat ha en sådan så jag fattar ju inte varför jag köpte Sonyn. Men men, gjort är gjort. Jag är i alla fall jättenöjd med bytet och hoppas att han jag bytte med också är nöjd. Han ville ju ha en med Livewiew och vinkelbar display. Så han är nog säkert nöjd också.

Hoppas det blir fint väder till helgen för då ska jag testa den:-)

Reborn-dockorna.....

Satt precis och tittade på en dokumentär om just Reborn dockor. Det är ju ganska konstigt att man kan göra dockor som ser ut som bebisar. Men jag tycker det är äckligt, jag säger som en sade i den dokumentären att det såg ut som något de hade hämtat på bårhuset. Visst, det är väldigt likt en riktig bebis, men, jag gillar de inte.
Dokumentären handlade om vissa som köper sådana dockor för att de antingen inte kan få barn eller för att de saknar sina barnbarn eller så. En hade 4 stycken sådana. De behandlar dem som vanliga bebisar, är ute och kör runt med dem i barnvagn på stan.
En gick och köpte jättedyra kläder till sina dockor.

27 september 2008

Nu har jag äntligen fått tummen ur.......

och skaffat mig en blogg på norska också:-) Det är ju lättare för alla mina norska vänner och för min familj att läsa och förstå. Hoppas bara jag stavar rätt också....hehe....men det ska nog gå bra trots allt.

Inte missat så mycket:-)

Som tur är så missade jag inte så mycket när jag stannade hemma från Linedancen i torsdags. Så jag kan vara med nästa vecka:-) Jag riktigt längtar tills dess:-) Det finns ju inget roligare än att dansa:-) Och Linedance är hur roligt som helst.
Ser fram mot det.

Nu har ju hösten kommit. Det märker man när man går utanför dörren. Det blåser jättekallt, dags nu att plocka fram vinterjackan, eller i alla fall en tjockare jacka. Har sett vissa som går med vantar och mössa, och då syftar jag inte på barnen. Men det är ju kallt så det är ju inte dumt alls. Sen så blåser ju håret åt alla håll och kanter också, så det är ju nästan ingen idé att kamma sig heller.

Äntligen bättre i magen!!!

Ja, nu börjar jag äntligen bli bättre i magen, vet inte vad det har varit, men det har säkert varit något virus för det är ju många som är dåliga nu i dessa tider, både med mage och annat.

Tråkigt väder är det också, inget regn, men grått och trist.
Inte kul alls.

Har provat bilen en liten sväng nu, och den går jättefint:-) Ett lyckat köp helt enkelt.
Är trött och hängig, inte kul alls det heller. Men trött är ju jag jämt, så det är ju inget nytt, inte för mig i alla fall. Men det hade ju varit roligt att någon gång känna sig pigg, men nej, inte jag inte.
Vet inte riktigt hur jag skulle gå till väga för det. Det kommer väl alltid till att vara så.

Annars så har det inte hänt så mycket. Eller jo det har det väl gjort. En som vi kände som brukade vara mycket i Norska Sjömanskyrkan i Göteborg har dött efter att ha haft en propp i hjärtat:-( Hon var ju alltid där, nästan som en inventarie. Saknade efter henne kommer bli stort. Hon var ju alltid så trevlig och snäll, hon älskade barn även fast hon inte hade några egna. Hon var ju en av de första personerna vi lärde känna när vi började gå dit för att fira 17.maj. Har som sagt kännt henne i många år.
Är så tråkigt när folk bara dör och försvinner runt en. Men det är ju tyvärr naturens gång och jag tror ju som sagt att det är en mening med allt som händer även hur ont det än ska göra.

25 september 2008

Lyxfällan......

Satt precis och tittade på Lyxfällan på TV3. Tycker det är så bra och inspirerande att titta på.
Fick reda på att en normal månadspeng för en 13-åring efter kläder och mat är 300 kr. Men det är klart att många får mer och andra får ingen månadspeng alls. Men det är ju bara så det är. Sen så är det normalt för en 18-åring som jobbar att betala 3800 kr till hushållet för mat och uppehälle.

Jag hade ju ingen månadspeng när jag var 13 år, visserligen hade jag mat i magen, kläder på kroppen och tak över huvudet. Och det var ju bra det. Jag har aldrig fått allt jag velat ha och har pekat på, men det har inte varit någon nöd på mig. Jag har fått det jag har varit tvungen att ha, och lite till ändå. Men har inte varit så bortskämd som de flesta barn och ungdomar är idag.

Jag menar.....vad har barnen och ungdomarna egentligen att se fram emot när de fyller år och till jul. De får ju en hel massa saker under resten av året. Och tacksamma har de ju lite svårt att vara också. Visserligen är min bonusson ganska tacksam när han får något. Men det finns ju andra barn som inte är tacksamma för någon ting. Hur kul är det? Vad köper man till någon som har allt?

Det är ju inte alla som får saker hela tiden, men drar du ut på det och utgår från statistiken, så ska du nog upptäcka att i alla fall merparten av barn och ungdomar har mer saker än de egentligen behöver.
Och när det gäller leksaker...Idag har ju varje barn, i alla fall i västvärlden, 500 leksaker per barn. Och hur många leksaker leker de egentligen med? kanske 10 stycken. Det är ju ganska otroligt.

Nu kom jag ju helt ifrån ämnet men ändå inte. Det handlar ju om ekonomi också.....Idag ska alla barn ha egna sovrum. De ska ha dator, mobiltelefon med mp3. Det är ju visserligen jättebra att ha när de åker buss till sin andre förälder eller så, men hur klarade vi oss när vi var små och det inte fanns sådana saker.

24 september 2008

Måste bara berätta.....

Den hemlösa katten som jag har skrivit om tidigare som fick ett nytt hem har blivit en riktig innekatt nu. Den vägrar gå ut:-) sen så är den och klättrar på dem mitt i natten. Men om den gör det för skoj skull eller för att försäkra sig om att de är där, det vet vi inte. Men alla är ju så överlyckliga över att den har det bra.
Jag lägger till denna bilden för att ni lättare ska komma ihåg vilken katt jag skriver om:-)

Sen så har en granne till oss 2 rottweillrar varav tiken ska ha valpar när som helst. Och Geisha som hon heter rymde en dag och träffade då en Flatcoated Retriver hane som hon parade sig med:-) Är jättenyfiken på hur de valparna kommer se ut. Det är ju inte direkt någon vanlig blanding;-) Det kanske blir långhåriga Rottweillrar:-) det ska bli kul att se dem när hon väl får klämt fram dem:-)
Jag lovar att jag ska ta kort på dem och lägga ut i bloggen:-)

Jag kan ju förrästen lägga ut en bild på hennes hane, det är en valp från hennes tik.
Här har ni Gillbert:-) Han är 7 månader nu. Är han inte fin, han är i alla fall jättesnäll och det kan man ju se i ögonen:-)

Jag ska passa honom i slutet av oktober:-) Ska bli väldigt roligt:-)

Sjuk:-(

Ja, det är ju så typiskt att man ska bli sjuk när det är sista veckan med finväder, i alla fall om man ska lyssna på meteorologerna. Kan ju inte hitta på så mycket då.

Nog om det.

Vi har köpt bil:-)
En SAAB 9000 CS -92

Bilen är hur fin som helst. Vi fick den billigt med. 7000 kronor. Men det var ju bara för att det var en jobbarkompis till min sambo som sålde den. Han skulle haft 8000 kr för den, men han sänkte den med en tusenlapp ifall det skulle vara något fel på den:-) Men vad vi kunde se så var det inte det.....

22 september 2008

Nu har jag anmält mig......

Ja, nu har jag anmält mig till fortsättningskurs i Linedance, det ska bli jättekul:-) Har ju bara gått nybörjare tidigare, men det ska bli kul att utveckla det lite mer:-)

Denna bild är från avslutningsfesten vi hade i april förra året.

Här sitter jag.....måste ju ha en paus emellanåt. Vi höll ju på från det att klockan var 18:00 till den var 00:30, sen var vi några stycken som gick ut på krogen och där var det live-musik så då passade vi på att köra en liten uppvisning där också:-)

Roligt hade vi det. Synd bara att det är så lite killar/män med och dansar. Men alla män i den här kommunen är livrädda för att dansa. Och så kan man jämföra med Dingle där det är flera män som är med. Här är det bara 1.

Men i alla fall på torsdag börjar det:-) Ser fram mot det.

21 september 2008

Oj oj oj!!!!

Varför ska man alltid säga ja när de ringer och frågar om man kan jobba???????
Fattar inte det, veckan som kommer skulle jag egentligen bara jobba onsdag, torsdag och fredag, men så ringde de nyss och frågade om jag kan jobba tisdag, lördag och söndag hos en annan person. Och dum som man var så tackade jag ja till det:-(. Men men, jag får ju i alla fall vara ledig helgen efter:-) så något positivt är det ju i alla fall.......Men personen som jag ska jobba hos är ju jättebra, så det kommer ju till att gå bra i alla fall.

Mina föräldrar och min lillebror har varit här i helgen. Har varit roligt och trevligt. Vädret har ju varit underbart också.
I går var jag med en granne och promenerade med hennes 2 hundar. Rottweiller. De är helt underbara. Tiken ska ha valpar när som helst och det ska bli kul att se dem för det är blandning av rottweiller och flatcoated retriver:-) Hennes rottisvalp ska jag passa i slutet av oktober:-) Det ska bli kul. Bara det att komma ut mer än vad man gör annars. Sen så är det ju ett fint sälskap också.

07 september 2008

En hel vecka kvar!

Ja, som rubriken lyder så har jag en hel vecka kvar av min semester. Har lite saker som ska fixas i morgon, plus att vi är bortbjudna i 18-års kalas till min sambos systerdotter. Det ska bli kul, slipper ju tänka på middag då i alla fall:-)

Annars så ska jag inte göra för mycket, annat än att tvätta kläder och annat hushållsarbete, det är ju i och för sig tillräckligt det, men jag kan ju ta det lugnt, inte stressa.
Kom hem i fredags från Norge, och man blir alltid så trött av att resa, det tog ju ganska lång tid. Inte nog med att man ska åka båt och sedan hoppa på ett tåg också, man ska ju även byta till buss för att byta till ytterligare en buss. Så en resväg som normalt med bil tar 1 timme tog oss 2,5 timme:-( Roligare kan man ju ha.........men men, det är ju bara så det är när man inte har bil, eller kommer på tider när alla kompisar jobbar........

Tråkigt väder är här också. Idag regnar det inte i alla fall, men det har det ju gjort hela tiden sedan vi kom hem. Visserligen var det ju fint i fredags med sol och ganska varmt, men igår var det kallt och regnigt. Idag är det mulet men uppehåll. Hoppas det blir bra väder i morgon bara.

28 augusti 2008

Semester!!!!!!

Ja, nu har jag semester fram till 14.september och då ska jag bara njuta........
På lördag är det familjedag här hemma och det måste vi ju få med oss, ska gå med några grannar och deras barn. Ser fram mot det. De har ju lovat fint väder och nästan 20 grader varmt, hoppas det blir så också:-)

På söndag så åker vi till mina föräldrar, var visserligen där för bara några veckor sedan men denna gången så ska min sambo åka med:-) Vi ska ju passa på att få ett par dagar vid deras husvagn:-) Är ju bara för mysigt.

Annars så ska vi bara ta det lugnt och njuta av semestern, även om nu inte vädret kanske blir det bästa, men man kan ju i alla fall njuta av ledigheten ju:-)

19 augusti 2008

Äntligen.....


Ja, äntligen så har denna hemlösa katt fått ett hem. Här är den utanför vårat fönster. Bilden tog jag i mars när det snöade. Men eftersom vi har allergi här hemma så kunde vi ju inte ta in den:-( Jag hade inte tvekat på att ta in den om jag hade bott själv. Men nu gör jag ju inte det.

Grannens dotter var här och hämtade katten för några timmar sen:-) Så nu kommer den vara på landet:-) Och det är ju perfekt för en utekatt. Och med tanke på att de ska börja skjuta katter som inte har halsband. Jag köpte ett till den när den började stryka här, men det är någon som har tagit av det.

Jag är bara glad att den har fått ett hem nu:-)

18 augusti 2008

Vaknade tidigt.....

Idag vaknade jag tidigt....klockan var bara 06:50. Vet egentligen inte vad jag skulle göra uppe så tidigt, men jag gick i alla fall upp då.
Jag tvättade av mig och tog på mig kläderna och sen gick jag ut och satte mig och tände en cigg. Då kom vår ena granne från tvättstugan. Snackade lite med henne och bestämde att jag skulle komma in och äta frukost med henne och hennes minste son. Så det gjorde jag. Tog med mig skivorna med bilder som jag bränt till henne.
Sen så gick vi ner på stan en sväng, hon hade lite ärenden att utföra och jag passade hennes pojk under tiden:-)

Klockan var bara 11 när vi var hemma igen, då satt vi på utsidan och pratade lite, sen skulle hon in och lägga pojken en stund. Han var trött för han somnade direkt. Sen så kom hennes ena syster med sina två äldsta döttrar hit, och den yngste av dem hade ritat en bild till mig:-) Gulligt tycker jag, så den hänger på kylskåpet nu:-)
De skulle titta på lite kort som jag har tagit på barnen. Skrev ut två stycken till dem och tjänade då 20 kronor:-) Inte mycket, men det är ju bra när man kan tjäna lite pengar på sin hobby:-)

Så nu sitter jag här och väntar på att Henrik ska komma hem och då ska vi laga lite mat. Det blir hemmagjorda pannbiffar med mos och sås till.....gott.
Sen så väntar jag på att tvätten ska bli klar så jag får hänga upp den också.

17 augusti 2008

Jaha.....då kanske det är dags att uppdatera lite....

Det är länge sen jag skrev något här nu.....jag nästan skäms lite....speciellt när jag läser andras bloggar där alla bloggar mer eller mindre varje dag.

Jag har i alla fall varit i Norge och hälsat på mina föräldrar. Det var jätteroligt och trevligt, ska åka tillbaka dit i slutet av månaden:-) Då åker ju Henrik med:-)

Richard har börjat på gymnasiet nu och säger att han trivs, men det är ju bara början än. Han bor på skolan och i korridoren där han bor och delar rum med en kille som heter Philip, bor det bara tjejer annars, så han är ganska nöjd:-)
Har ju sagt till honom att ta det lugnt och det tror jag nog säkert att han gör.

Jag fick brev häromdagen från Kommunen och när jag öppnade det så var det en förlängning av min månadsanställning:-) Det är ju kul att få förlängt men de har ju inte sagt något till mig om det....men men, jag skriver snällt under pappren och skickar tillbaka dem i det medföljande kuvärtet.
Annars så händer inte så mycket.

Var inne hos grannen tidigare idag där de bjöd på pizza:-) Alltid kul med trevliga grannar. De är jättesnälla och trevliga. Och sen så har de ju så söta barn:-)

22 juli 2008

Döden - Att mista en familjemedlem...

Så är titeln på mitt specialarbete från gymnasiet. Tänkte att jag skulle skriva det här.

Min egen upplevelse:

Jag valde att skriva om döden eftersom att jag har mist en syster i en trafikolycka. Jag har valt att skriva ner mina känslor, för att jag så sällen pratar om det. Olyckan ägde rum den 8. december 1989, hon var 12 år och jag var 13 år.

Men innan jag fortsätter skall jag skriva lite om en bok jag läst av författaren Elisabeth Kübler-Ross, bokens titel är " Om barn och döden". Jag tycker att boken är en väldigt bra bok eftersom den är skriven ur verkligheten. Jag kände igen många tankar från den boken. Jak kan varmt rekomendera den till alla som har funderingar över döden eller som jag, vill bearbeta sina egna känslor och tankar över den döde personen.

Eftersom jag inte pratar så mycket om olyckan, släpper jag loss alla mina tankar och funderingar på detta papper.

Jag ångrar verkligen inte att jag har läst boken.
Jag är inte personen som gärna läser böcker, men detta var en bok som var väldigt svår att lägga åt sidan.

Nog om boken:

Jag är uppväxt på en liten ö i nord-Norge och min mamma var alltid hemma med oss och hon var alltid hemma när vi kom hem från skolan. Och det går ju inte att beskriva hur gott det känns för ett barn att det finns en vuxen hemma när man kommer hem. I alla fall när man är barn. Middagen är färdig och man har alltid någon där att prata med om det är något man undrar över.......
I alla fall.
På morgonen den 8. december när vi gjort oss i ordning för skolan frågade min mamma vad vi ville ha till middag och min lillasyster och lillebror ville ha risgrynsgröt, mamma gjorde då i ordning en stor kastrull med just risgrynsgröt.

Det var dåligt väder den dagen, men vi gick i alla fall till skolan oavsett väder. Vägen var ungefär 2 km lång och det tog oss ca 30 minuter att gå till skolan eftersom det var en backe som var ungefär 1 km lång.

Vi kom till skolan och den dagen var precis som dagarna brukade vara förutom snöstormen som kom (när jag säger snöstorm, så menar jag det också). Skoldagen kom till sitt slut och jag skulle dra mig hemåt när jag träffade min syster Hilde i korridoren, jag frågade om hon skulle med hem. Men hon svarade att hon skulle vara kvar och titta på de andra i klassen när de hade gymnastik så hon stannade kvar där.

Det var det sista jag såg av henne.

När jag kom hem så började jag med läxorna. Det doftade risgrynsgröt i hela huset.

I och med att det var december, så hade vi gjort vår egen adventskalender (julkalender) som hängde på väggen i köket. Mamma och pappa brukade alltid handla in saker som de slog in och satte fast i kalendern.

Medan jag gjorde läxorna och väntade på att de andra skulle komma hem, kom plötsligt prästen på ön inspringand.
Vi hade hört talas om en olycka på ön den eftermiddagen, men jag tänkte inte mer på det, mamma var lite orolig.

Min storebror Magne var hos grannen som råkade vara min morbror.

När prästen kom inrusade frågade mamma:
-Är det ungarna?
-Ja, svarade prästen och mamma började gråta.
Jag kommer så väl ihåg att jag tänkte:
-Vad har det med oss att göra eftersom prästen har egna barn, varför kommar han till oss och talar om att ungarna har råkat ut för en olycka?

När han talar om att Hilde är död och att lillebrorsan Odd är medvetslös och på väg till sjukhuset, börjar jag att gråta också. Jag tror det inte, vill inte tro att det är sant.

Prästen som heter Karl-Philip ringde min morbror och bad honom skicka hem Magne på en gång.
När Magne kommer innanför dörren rusar jag fram till honom och säger att Hilde är död.
Han börjar gråta och skriker:
-NEJ!

Prästen ringde min moster och talar om det för henne också, hon kommer hem till oss efter 10 - 20 minuter. Efter det så ringar han till pappas jobb i Kungsbacka, Sverige och ber dem tala om det för honom.
Han hade flyttat i förväg, vi skulle komma efter.

Vi åkte med nästa färja till Harstad som är närmaste staden, där sjukhuset ligger.

Det var inte roligt att komma upp till intensiven där Odd låg, för det ända man hörde var Odd som låg och gnällde.
Odd lugnade sig först när mamma kom in och tog hans hand och strök honom över håret och pratade lugnt med honom, det var ju en röst han kände igen.

Och det bevisar ju bara att när någon är medvetslös så hör de ändå vad folk säger eller i alla fall känner igen röster.

När jag kom in i rummet och fick se honom började jag gråta igen. Jag klarade inte av att vara där inne och se honom eftersom han vänstra öga var stort som en tennisboll, eller nästan så stort i alla fall.

Han var medvetslös i fyra timmar. Det var kritiskt för honom.

Vi fick sova i rummet bredvid, mamma sov i samma rum som Odd.

Sjuksköterskorna tog bra hand om oss.

Jag kommer ihåg Lucia. Läkarna kom in på intensiven och lussade för oss. Det var en svensk läkare som jobbade där, han var lucia och ledde det hela. Det var ett roligt minne.
Vi har fortfarande kontakt med en av sköterskorna, hon och hennes familj har varit i Sverige och hälsat på oss.

När Odd vaknat till och blivit så bra att han börjat prata igen och registrerat att alla utom Hilde var där, frågar han:
-Var är Hilde?
Jag gick ut innan de förklarade hur det låg till, att hon dog i olyckan. Odd började då att gråta.

Medan vi låg inne på sjukhuset så fick Odd post från skolan som vi gick på och även från skolan på grannön. När han öppnade posten såg han hatt det var ritningar som alla elever hade ritat till honom. Jag tror att han har kvar alla fortfarande.

Vi stannade minst fjorton dagar på sjukhuset. Det var nära att vi fick fira jul där också. Odd och pappa stannade kvar några dagar extra.

Medan vi var där gick jag och Magne ner i kiosken på sjukhuset för att handla lite godis. Kassörskan frågade om vi var glada över att det snart var julafton och då svarade vi att det var våran syster som dog i olyckan.
Hon blev tyst och visste inte riktigt vad hon skulle säga, men sade att hon läst om det i tidningen. Alla visste om det.

En dag efter att vi kommit hem sade mamma och pappa att de skulle komma från tidningen för att ta kort och skriva om olyckan och om hur vi mådde. Det ville inte jag vara med på, så jag gick till skolan i stället.

När jag kom till skolan så var det helt annorlunda mot vad det hade varit före olyckan. De tog emot mig på ett sätt som de inte gjort innan, jag kommer också ihåg en dag medan vi fortfarande var kvar på sjukhuset. Jag och pappa åkte ut till ön för att de skulle hålla en tyst minut för Hilde i skola.

Pappa berättade om när han fick reda på att Hilde dött och om tågresan hem.
När han skulle börja jobba den dagen som olyckan inträffade så fick han inget att fungera på bussen. Men han lyckade tillslut att starta bussen och ta sig till Göteborg, där kom en annan och sade att han skulle ta pappas tur och att pappa skulle åka tillbaka till kontoret. Först ville han inte det, men han gjorde det tillslut.
När han kom dit så satt chefen där med en präst och en polis. Pappa förstod ju direkt att något var fel. Han fick fram att det var någon av oss barn, men han kom inte ihåg Hildes namn just då. När han tillslut lyckade komma på Hilde så sade prästen att hon var död.
Pappas chef hade redan beställt plats på tåget eftersom det inte fanns några lediga platser på flyget.

Väl inne på tåget så upptäckte pappa att han fått överslafen, och det var ju bra, för då kunde han ju lägga sig där direkt. Han berättade om hur han sett henne i ett starkt ljus som liknade en sol, men han såg hennes ansikte helt klart. Han sade att hon var väldigt nära honom och att han kunde höra henne säga:
-Pappa, jag är ju här.
Men när han sträckte ut armarna och skulle krama om henne så försvann hon längre och längre bort ju närmare armarna kom.

Han har sett henne flera gånger efter det, fast inte på samma sätt.

Vad gäller Odd så kommer han inte ihåg mycket av händelsen, annat än att han har sagt att han hörde röster precis hela tiden.

Han har råkat ut för två olyckor till, men de var långt ifrån lika allvarliga.

Det värsta med att Hilde dog var att jag inte hade någon att prata med och dessutom så miste jag min bästa vän.
Visst kunde jag prata med min familj om olyckan, men inte med henne.

Folk trodde vi var tvillingar eftersom vi jämt hade likadana kläder på oss. Jag kan inte säga emot folk som frågar om jag saknar henne för det gör jag, även om jag inte pratar så mycket om det eller visar det hela tiden.

Men hon finns ju alltid med mig i mina tankar, vad jag än gör och det kan ingen ändra på.

Jag valde att inte se henne i kistan, jag tror inte jag hade klarat det eftersom vi stod varandra så nära. Jag kanske hade varit annorlunda om jag sett henne. Pappa tog kort på henne i kistan, men jag vill inte titta på dem innan jag känner mig redo för det, och det är jag inte än.

Alla som ville fick gå och se henne, det gjorde de flesta. Det var vissa som inte ätit efter olyckan, man som gjorde det efter att de sett henne. Alla sade att hon såg så levande ut där hon låg, de bara väntade på att hon skulle öppna ögonen. De sade att det såg ut som hon andades, att hon låg och sov.

Så de gjorde ju ett jättebra jobb med henne när de tvättade henne och gjorde henne i ordning.

Först när vi sänkte kistan i jorden så släppte min chock, då började jag gråta på riktigt. Då förstod jag att det verkligen stämde och att hon verkligen inte skulle komma tillbaka igen.

Jag har tänkt på det flera gånger att om hon överlevt så hade hon kanske suttit i rullstol eller legat som ett kolli och inte vetat vem vi var. Och när man tänker på det så tänker man ju samtidigt att det var för hennes eget bästa att hon dog.
Kanske verkar egoistiskt att tänka så, men det gör både jag och resten av familjen.

Min moster skrev en dikt som vi använde på gravstenen:

Norska: Du sang om Jesus
her på jord.
Nå synger du
i englekor.

Svenska: Du sjöng om Jesus
här på jord.
Nu sjunger du
i änglakör.

Jag tycker den är bra.

Varje gång jag/vi är i nord-Norge tar jag alltid minst två kort på graven. Jag vet inte varför, men jag känner att jag måste det, jag känner mig tvungen till det.

Jag har ju egentligen inte gjort något för att berabeta förlusten av en person som stått mig så nära i alla år hon levde, vi gjorde ju allt ihop.
Jag minns hur vi brukade låsa in oss i rummet och bara sitta och sjunga, det kunde vi göra i flera timmar.

Jag förstår inte riktigt meningen med varför ett barn skall dö, men tänker att överlever man så måste det vara en mening med det. Det måste vara en mening med att Odd överlevde den stora kritiska olyckan som han var med om, och att de inte var större de två olyckor han varit med om här nere.
Jag tror ju det är en mening med allt som händer. Jag tror att allt är förutbestämt oavsett hur hemskt det är.

Döden är något som bara kommer helt plötsligt, man är helt hjälplösa när den drabbar en själv.

Jag funderar ofta på om det finns ett liv efter döden och det tror jag att det gör.

Hösten är den svåraste tiden på året för oss eftersom olyckan inträffade då och hon var dessutom född i november.

Jag ska skriva ner en dikt som heter "Legend" och den handlar om just döden.

Legend:

En flicka i vår gård blev sjuk och dog.
Hon lekte för sig själv och ingen tog
notis om henne, medan hon fanns till.
Hon grät så fort och skälldes lipsill.
Når hon dog, så fick andra lov att se hur fint
hon i sin kista sov.
Hon skulle bort, vi tänkte knappt på vart;
Vi hade på den tiden inte klart begrepp
om vad det innebär att dö.
vi skulle bara in och ta adjö.
Fast syskonen vid kistan stod med gråt
i halsen, såg man hur de gladdes åt att
vara i släkt med en som var så fin.
De skulle sedan ha konfekt och vin
till ära för en döda, som var klädd
i vitt och hade blommor kring sin bädd.
Hon hade växt och blivit stor,
men skulle ändå lämna far och mor.
Det märktes tydligt, att på något sätt
en underbar förändring hade skett.
Vi som ibland gjort narr av henne fräckt,
stod gripna av förvåning och respekt
och kände på oss, att hon var för mer
än något annat barn i vårt kvarter.

Jag tycker att dikten är bra, den säger mycket om mobbning, men också hur farligt det kan vara. Den berättar vad som kan hända med en mobbad person.

Jag fortsätter med en annan dikt:

A PRAYER FOR A BABY

Never to have known you,
but to have loved you.
Never to have held you,
the way mothers do.

With you I bury my hopes and dreams,
for an unknown child I'd never seen.

But also I bury the love in my heart.
And the sadness of knowing that we must past.

And I pray to god to do for you.
All the things that I would like to do.

And to keep my baby safe from harm.
To laugh and frolic in springtimes arms.

Denna dikt föll jag för, den handlar ju om att mista ett barn. Visserligen handlar den ju om att mista ett barn i PSD men ändå, den är jättefin.


Hilde Marie Karlsen
F: 10.november 1977 - D: 8.december 1989

Liseberg...

Ja, på lördag ska vi till Liseberg:-) ska bli jätteroligt, har ju inte varit där på 8 år, så det är ju verkligen på tiden. Jag vet inte om vi kommer åka så mycket, men det är ju ändå roligt att bara åka dit och gå runt lite.

Men Kållerado och Flumride blir det i alla fall:-) Det är ju ett måste när man är där........
Ser verkligen fram emot det.

Har ju inte hänt så mycket.....

....men det är ju några dagar sedan jag skrev, så det är väl dags att skriva här i alla fall.

I helgen som var så jobbade jag både fredag och lördag natt, kunde fått jobba söndag natt med, men där sade jag stopp, man måste ju vara ledig någon dag i alla fall.
Det fungerade ganska bra att jobba natt. Det hände ju inte så mycket, som tur var så sov brukaren hela natten och jag hade ju med mig min dator, så jag satt och spelade lite på den innan jag lade mig för att sova.

Sängen var riktigt skön, motor har den med:-) så jag hissade upp ryggen och satt som i en fåtölj med datorn i knät:-)
Men det är ju ändå inte det samma som att sova hemma eller hos någon annan, men när man jobbar och har sovande jour så kan man ändå inte somna in ordentligt. Somnade väl runt 12-slaget och så vaknade jag först klockan 03:00 men lyckades somna om, sen så vaknade jag klockan 06:00 och kunde inte somna om, så jag låg och drog mig till 06:30 sen stängde jag av väckarklockan och larmet på mobilen. Var ju tvungen att ställa den som en extra säkerhet ifall jag skulle råka stänga av väckarklockan och somna om......men jag gick i alla fall upp när klockan var 06:30 och brukaren vaknade klockan 07:00 så då var jag inne och sade god morgon och sen så gick jag i köket och åt frukost och låste upp dörren. Sen kom personalen som skulle vara där under dagen klockan 08:00. Så då kunde jag gå hem.

När jag väl kom hem, så tittade jag på tv en stund och höll på att somna, sen så var det dags för middag och när klockan var 16:00 så var det dags att gå till jobbet igen.....så då tog jag med mig ryggsäcken och gick tillbaka till jobbet där jag skulle vara under natten. Men då hade jag lånat med mig en hund också som lite sällskap. Det var ju lite lättare då och inte minst roligare. Och brukaren älskar ju hundar så det var ju bara positivt:-)
Innan jag gick på morgonen efter så sade jag att nu får vi se när vi ses igen och då sade brukaren....ja, och då får vi se om du kommer med eller utan hund:-)

Jag har alltså jobbat tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag, måndag, tisdag så ska jag jobba onsdag, torsdag och eventuellt fredag också.

16 juli 2008

Är sommaren verkligen över....

Ja, man kan ju undra i alla fall.

Här är vindstilla och solen skiner och det är 30 grader varmt.....hmmm....det hade varit gott om det verkligen stämde också......
Här är sol och regn om vart annat, det blåser och är inte alls gott. Känns mer som höst faktiskt. Och på morgonen när man går till jobbet så är det så kallt så......Det är ju en sak om man hade jobbat fulla dagar, men när man jobbar korta dagar så hade det ju varit gott med lite sommar och sol.
Men sommaren kommer väl inte förrän till jul.....hehe.....eller så har den kanske redan varit här. Det var ju jättefint i början på juni, men sen så försvann den och den verkar hålla sig borta.

Stolt över min bonusson......

Ja, som rubriken säger så är jag stolt över min bonusson. Han kom in på sitt förstaval till gymnasiet:-)
Här är första bilden som jag tog på honom efter att vi hade träffats. Han var då 8 år och hur charmig som helst......fast han var inne i värsta trotsåldern.......men det hindrade inte mig från att fatta tycke för honom:-)


Tycker han är så fin på denna bilden, vi hade varit på Liseberg, det är nog därför han ser så glad ut.....

Idag är han 16 år och tycker inte om när vi tar kort på honom.......hmmm...men vilken 16-åring tycker om det?!

Hundvakt åt en kalv!

Ja, som ni ser så är detta Doris, en Grand Danois tik. Hon är bara 7 månader gammal men redan 45 i mankhöjd.

Det är tröttsamt att promenera, men man tycker ju att en så stor hund ska orka gå mer än 200 meter innan hon lägger sig ner.....hmmmm....kan ju vara så att hon lade sig ner bara för att vi stod stilla en stund....

Denna bilden lade jag till mest bara för att visa hur stor hon egentligen är.....

Hon är den lugnaste hunden vi har haft här någon gång. Just nu ligger hon och sover i soffan efter en promenad. Hon för inget väsen, skäller inte. Hon är otroligt snäll och god. Drar lite när vi är ute, men det är ingen fara. Inte så jag inte orkar med henne. Har inte varit så förtjust i just den rasen tidigare, men efter att ha passat henne några gånger så ändrar jag nog uppfattning, och dessutom så reagerar de inte här hemma och ändå är de allergiska. Och det är ju bra det.

14 juli 2008

Min lediga helg......inte så ledig ändå.....

Skulle egentligen vara ledig helgen som kommer, men så ringer chefen att det är kris på ett annat ställe, så då ska jag jobba fredag och lördag natt. Ja, först frågade hon om jag kunde jobba i morgon 10-17 och det kunde jag ju. Sen så frågade hon om helgen och dum som jag var så sade jag ju ja. 17-08 både fredag och lördag........visserligen är det sovande jour, men ändå......hoppas bara att brukaren sover hela natten så att jag också får göra det. Annars så kommer jag ju inte fungera riktigt dagen efter. Kan ju i och för sig gå hem och lägga sig och sova, men när man är hemma vid 9 så är det inte så kul att sova, för då förstör man ju hela dagen. Bättre att passa på att njuta av dagen, ja, i alla fall fram tills jobbet börjar igen.
Jag får ju tänka på pengarna, då går det ju lite lättare. Har ju inte jobbat hos denne brukare på ett tag och dessutom aldrig natt där. Men det kommer säkert gå bra. Personen i fråga är ju lätt att ha att göra med.
Nu måste jag ju komma ihåg att göra allt som ska göras så brukaren inte blir arg eller irriterad. Men det löser sig nog, det gör det ju alltid ändå:-)

Då var det gjort......:-)

Nu har jag varit så duktig att jag har gått igenom alla mina kläder och lagt bort alla kläder som jag inte använder i papperspåsar, och det var inte dåligt med kläder. Hela 5 fulla papperspåsar som ska iväg till second hand.
Så nu måste jag ju bara få börjat handla lite nya kläder.........det blev ju nästan tomt i garderoben och klädkammaren......men, men varför ska man ha en hög med kläder liggande som man ändå aldrig använder.

Självklart så kunde jag ju bara ge bort dem till andra, men jag ger dem heller till min mamma och den second hand butik som hon jobbar i. De tar ju alla pengar de tjänar och åker till Kenya för att bygga upp sjukhus, skolor och just nu håller de på att bygga upp ett reningsverk och drar rör så att befolkningen får rent och bra vatten.
Tycker det känns bättre.
Vissa kläder skickar de iväg till Ryssland eller andra ställen där det verkligen behövs. Varför ska jag ge kläderna till folk som redan har.....Kom just på att man kan ju faktiskt ge kläderna till något soppkök eller liknande, det är ju fina kläder. Och det finns ju en del hemlösa som kunde behöva det också....

Får se vad som händer.

12 juli 2008

Allsång i parken!!!!

Varje sommar så brukar de ha allsång i parken här hemma, och det är ju kul att det äntligen händer något här för vinter händer ju mer eller mindre inget.....men så är det ju en sommarstad. I alla fall så var det allsång i parken i torsdags den 10 juli och då var en av Lysekils stora artister där som gästartist. Jag har alltid hört att han ska vara duktig, men har aldrig hört honom sjunga tidigare, så jag ljuger inte när jag säger att han var grym.

James "Jim" Cagnart heter han, är amerikanare från början, men valde för några år sedan att flytta hit till lilla Lysekil som han i och för sig gillar. Det är ju klart att det är "lite" skillnad på New York och Lysekil. Jag är säker på att hade han bott kvar i NY så hade han nog säkert varit en stor stjärna....

Här kommer i alla fall ett par bilder på honom......
James Cagnart


Här tackas han av med blommor och stående ovationer.

Så käckt.....:-)

Kom just på att jag ju även här kan använda denna blogg som fotoblogg:-)

Gratiskonserter

Ja igår så var det ju som sagt gratiskonsert i Lysekil och det var otroligt mycket folk där. Jag hade ju med mig min kamera som vanligt:-) Fick några lyckade bilder........lägger ut ett par av dem här. Och det var ju som sagt Amy Diamond och Brolle Jr som spelade.......
Denna bilden blev jag ganska nöjd med om jag får säga det själv.........Man ser ju verkligen att han tycker om det han gör...

09 juli 2008

Äntligen!

Ja, äntligen håller förkylningen på att ge sig av. Har varit kris på jobbet, både jag och alla andra är sjuka i förkylningar och huvudvärk. Det är ju sådant som går nu, men att alla blir sjuka på en och samma gång är ju ganska sjukt.....hmmm...som tur var så är det en enda av alla både ordinarie och vikarier som var frisk och kunde jobba själv. Synd på brukaren bara som inte får göra allt som ska göras. Men, men. Idag så kände jag mig bättre och gick därför till jobbet. Och ni kan tro att de var glada över att jag var tillbaka.

Men får se hur det blir på fredag, vem vet....kanske får jag vara själv, men det får ju gå, har ju inget val. Det måste ju bara gå. Som tur är så är det ju en ganska lugn dag......

På morgonen idag så duggade det lite och sen så slutade det och sen kom solen och det blev varmt och är fortfarande fint. Det skulle tydligen hålla i sig i morgon också, kan ju alltid hoppas på det....

26 juni 2008

Kanske dags att blogga igen.....

Det var längesen nu.....Har ju egentligen inte hänt så mycket, men det har ju trots allt varit nationaldag och midsommar:-) Så jag har ju verkligen fått ta lite kort med min nya kamera:-)
Vi har ju haft sommar och värme, men nu har det ju regnat i ett par veckor, inte roligt det. Men de säger ju att sommarn och värmen kommer tillbaka igen i mitten av nästa vecka. Underbart, måste bara se till att jag smörjer in mig så jag inte bränner mig igen:-(

29 april 2008

Ont i munnen!!!

Ja, nu sitter jag här och har ont i hela munnen. Var hos tandläkaren idag eftersom jag hade tandvärk:-( De drog i alla fall ut visdomstanden....det var ju i och för sig bra eftersom det var den som spökade.
Det enda som är lite jobbigt är ju att man får så ont i hela munnen efteråt. Jag har dragit ut tänder tidigare, men då var jag ju så pass ung och skulle ha tandställning. Men jag kom inte ihåg hur ont man får efteråt....jag vet ju att det går över om en dag eller två:-) Men det är inte roligt att ha ont.

23 april 2008

Äntligen Vår:-)




Ja, nu har äntligen våren kommit och vi riktigt njuter av solen. Det blåser visserligen lite småkallt men det kan man ju stå ut med:-) Vi har i alla fall inte snö som de har i nord-Norge:-)
Magnolian börjar blomma nu och äppelträden börjar komma med knoppar. Det dröjer väl inte länge förrän det är grönt och fint.
De har ju börjat klippa gräsmattorna också. Så då vet man ju att sommaren är på väg:-)

Denna bilden tog jag idag.........

21 april 2008

Underbar dag!!!!

Andre Maronian. Föreläsare....


Igår så åkte vi till Göteborg för att gå på en föreläsning angående en produkt som jag ska börja sälja. Det var underbart väder och vi åkte lite tidigare för att kunna gå inom Norska Sjömanskyrkan i Göteborg för att ta en fika. Det var jättetrevligt. Är ju inte för ofta man är där och träffar sina landsmän:-)

När klockan var 13:30 så begav vi oss mot Gothia Hotell där föreläsningen skulle äga rum. Vilket hotell....har aldrig varit inne i ett sådant fint hotell:-)
När klockan närmade sig 14:00 så gick vi till salen där förelänsingen skulle ske och först tyckte jag att salen var väldigt liten, men jag förstod ju sen att det räckte gott.
Vi var runt 20 personer bara..men det var ju bra för då kunde man ju prata med föreläsaren sen:-) Visserligen var merparten av de som var där norrmän:-) Men det spelar ju ingen roll....
Det var trevligt i alla fall....
Och efter att han hade pratat så blev man ju bara ännu mer intresserad av att komma igång...

13 april 2008

Kopierat!!!!

Ja, nu sitter jag här och har självklart kopierat detta från en annas sida:-) Man gör ju det ibland...


Vad gjorde du 2007 som du aldrig gjort förut?

Haft ett uppehåll på 3 månader från sigaretterna

Håller du dina nyårslöften och ska du ge ett för 2008?
Ger inga nyårslöften, för då bryter man dem inte...

Fick någon i din närhet barn?
Japp, Catharina, och en himla massa släktingar till mig

Vilka länder besökte du?
Norge

Vad skulle du vilja ha 2008 som du saknade 2007?
Fast jobb

Vilket datum från 2007 kommer du minnas, och varför?
Ingen aning

Vad var din största åstadkommelse?

Inte den blekaste

Vad var ditt största misslyckande?
Mitt största misslyckande...hmmm.....vet inte vad det skulle vara

Vems beteende förtjänade att firas?
Min bonusson.....han är bara bäst

Vems beteende gjorde dig ledsen eller arg?
Det måste nog bli cheferna på kontoret, de rör ju bara ihop det hela tiden. De vet ju inte vad de håller på med

Vart tog det mesta av dina pengar vägen?
Räkningar

Vad gjorde dig jätte, jätte, jätteexalterad?

Kan inte spesificera något

Vilken låt kommer alltid att påminna dig om 2007?
Vet ej

Bästa filmer 2007?
Stardust

Vad önskar du att du hade gjort mer av?
Ingen aning

Vad önskar du att du hade gjort mindre av?
Spenderat mindre pengar på skit.

Favorit-TV-program?
Dr. Phil

Vilken var den bästa boken du läste?
När Blodsbanden Brister och Allisons historia

Vad gjorde du på din födelsedag?

Jobbade

Hur skulle du beskriva din stil 2007?
Samma som alltid, bekväm

Hur höll du dig ifrån att bli galen?
Hade inga problem med det

Vem saknar du?
Grannarna som har flyttat ifrån oss

Vem var den bästa nya personen du träffade?

En som jag jobbar som personlig assistent åt

Berätta om en värdefull läxa du lärde dig 2007:
Vet inte om jag lärde mig så många läxor förra året......

Lärde du dig något nytt under 2007?
Ja det gjorde jag helt säkert

Vad vill du lära dig under 2008?
Att bli en ännu bättre människa

Vad vill du uträtta under 2008?
Tjäna mer pengar......

Så sitter jag här igen!!!!

Nu är det ju några dagar sen jag skrev här på bloggen och det beror ju på att det inte har hänt så mycket sen sist.

Idag så är det skapligt väder ute, skulle egentligen vilja ut och fota, men det är ju så tråkigt, för det finns ju inget nytt att fota, har ju tagit kort på allt här. Skulle varit kul att åka iväg någon stans och ta med mig kameran för att få lite andra bilder. Men nu väntar jag bara på att träden ska bli gröna och att det ska komma mer blommor, för då har man ju lite annat att ta kort på....

8 år som røykefri

Ja, for 8 år siden idag så sluttet vi å røyke. Både jeg og Henrik. Utrolig nok så var det helt rett tidspunkt. Henrik begynte å ...