12 februari 2009

Helgen var förfärlig....

Ja, det kan man ju lugnt säga....
Det började på lördagen. Vi tänkte kolla på Melodifestivalen, ja, deltävlig ett. Men det blev inte riktigt som vi tänkt oss.
Vi gick ut på balkongen för att ta en cigg när klockan var 19:40 och då hörde vi ett fruktansvärd väsen från en granne. Det lät som han slog sönder hela sin lägenhet. Det krossades glas. Sedan så small det. Sen var det någon som hade ringt störningsjouren och de kom. Sen kom polisen också.
En äldre dam som bor granne med oss kom in til oss. Hon skakade så mycket för hon var så rädd.
Sen så kom chefen för hyresbolaget och de har ju nyckel så de gick rätt in, men han var inte hemma.
Killen som bor i lägenheten, eller bodde, han är narkoman och 25 år. Det är ju ganska korkat att placera en narkoman bland barnfamiljer och äldre. Hon som sitter på huvudkontoret har fått många telefonsamtal från alla hyresgäster här och hon är ganska nervös när telefonen ringer.
Så fort någon ringer och säger hans namn så blir hon nervös. Men det är klart att högsta chefen för de vi hyr hos har skällt ut henne flera gånger om.
Det är ju inte första lägenheten han totaldemolerar.

Han hade krossat toalettstolen så vattnet sprutade rätt ut med ett tryck på 8 kg. Kontoret under blev vattenskadat på 2 timmar, ja, vattnet flöt på golvet. De 2 lägenheterna som ligger vägg i vägg är fuktskadade.
Alla möbler och innedörrar i lägenheten var flisade, så krossade var de.
Allt glas som fanns låg i en hög på golvet.

Killen har bott här strax över en månad. Innan har vi kunnat ha dörren olåst när vi varit hemma och persiennerna i köket har nästan aldrig varit nere, men nu vågar vi inte annat. Ska vänta ytterligare några dagar innan vi vågar dra upp persiennerna igen. Och vem vet när vi vågar ha dörren olåst igen.

Det värsta av allt är ju att han är mycket välkänd av polisen också. Men det var socialen som fixade honom den här lägenheten bara för att han skulle ha en chans att träffa sin snart 2 årige son. Men det kan han ju glömma nu. Han har varit hemlös i 2 år innan, sen får han en lägenhet som han totalförstör på 1 månad. Lyckat.....

Vi sov inte hemma på 2 dagar efter händelsen. Det ska ju inte behöva vara så. Man ska ju inte vara rädd för att vistas i sitt eget hem. Det är ju sjukt.

Var bara tvungen att skriva av mig lite.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

8 år som røykefri

Ja, for 8 år siden idag så sluttet vi å røyke. Både jeg og Henrik. Utrolig nok så var det helt rett tidspunkt. Henrik begynte å ...